Brandt-arnesen

Senaste inläggen

Av Johanna Brandt - Lördag 28 sept 22:18

Äsj jag ramlade på cykeln på vägen till jobbet i fredags. Åkte ned i spåret till spårvagnen och föll. Det gick bra men onte gjorde det, på lårer där jag föll och handen och knät som fick lite skrapmärken.

Kroppen reagerade desto starkare. Jag satte meg på cykeln och körde vidare efter fallet, men bäl framme var jag tvungen att ligga ned ganska länge. Trodde nästan jag skulle svimma. Märkligt stark reaktion.

Vid lunch fick jag också migrän, tror iof inte att det hade sammanhang, men jag avslutade dagen vid 13 och åkte hem och sov.

Vaknade till vid 12 tiden och var i okej form.

Jag är mitt i telefonbyte och har därför krånglat lite i det sista. Det är ju alltid nått när man byter telefon.
Jag får inte igång viber och jag saknar några bilder, bland annat från helgen när vi hade besök av Pappa och Ingrid.

De kom på torsdagen men jag hade sen länge planer om att äta middag och gå på teater med Synne, Ragnhild och Vibeke. En bröllopspresent till Synne så de fick nöja sig med Frode och barnen. Jag fick intrycket av det av det räckte gott och väl. På lördagen var det födelsedagsfirande för Eric på Slevik. Så hela familjen packade ihop och åkte i god tid så att vi hann med lunch i fredrikstad.

Det var tur med vädret och barnen hade det fint. Det var till och med nyfödda kycklingar att se på.


De åkte hem i Söndags. Ingrid hade en operation i ryggen i onsdags. Den gick bra men ganska smärtsam som jag har förstått det. Vi får hoppas det snart blir bättre.

På eftermiddagen fick vi nytt besök av Kamilla och Joachim som hade med sin nykläckta Sigrid. Barnen var så förtjusta och ville klappa bebisen hela tiden.

ANNONS
Av Johanna Brandt - Måndag 23 sept 18:54

På jobben förra veckan var det sommarfest - och jag var ansvarig för quizen. Så då blev det detta jag fick på mig. Min kompanjon som för övrigt är professionell trollkar drog det aningen längre :)

På jobbfronten tackade jag också ja till en våtkurs så att man kan hyra kajaker var man vill i Oslo.
Vädret var perfekt men deltagande något lågt. Till slut kom det bara 3 personer!
Kanske de precis som jag oroade sig för att man faktiskt var tvungen att snurra runt och sedan göra en sk kamraträddning. Ja, de var väldigt kallt!

Men det var en magiskt tur och jag är väldigt glad jag gjorde det. Jag gillar verkligen kajak, kanot och SUP. Mer av det i livet :)

ANNONS
Av Johanna Brandt - Onsdag 11 sept 16:48

Jag känner själv att jag har hakat upp mig lite och måste snart bestämma mig för att komma vidare i tankar och funderingar.
Det är fint att fundera i mellan åt, men nu har jag väl snart landat i vad som är riktigt, iallfall för en liten stund. Jag måste ta några grepp på jobb också om vad jag som skal fokuseras på så att glädjen kommer tillbaka också där.

För övrigt händer det bara små saker i livet, det funkar ganska fint.

Willy har haft sin första fotbollsträning och hela familjen var på plats.
Nelly.

Klara.

Nelly är vänsterfotad. Klara höger. Willy också höger .

I helgen var Frode i Stockholm tillsammans med pappa på fotbollsmatch (Sverige- Norge), som tur var slutade 1-1.

Vi andra i familjen roade oss med att hänga på skolan, äta bullar och hänga med Adrian och Caroline.

Själv förbereder jag en quiz som skal hållas på sommarfesten på jobben imorgon och ser fram emot en helg helt utan planer!

Av Johanna Brandt - Söndag 8 sept 12:15

Några saker ändras aldrig. Och för min del är det att tacka ja och vara positiv till precis alla initiativ som finns.

För mig kommer det alltid positiva tankar först. I äldre dagar har jag satt det i sammanhang med att jag har mindre utvecklat konsekvenstänkade? Kan det vara så?

Jag menar samtidigt att jag har ett stort utvecklat lösningsfokus och föredrar alltid handling före analys. Även fast jag förstår att det sistnämda många gånger kan vara bra för processen och slutresultatet. Men jag är fortfarande övertygad om att lite mer handling och lite mindre tänkande också kan vara styrka. Iallfall i rätt propotioner.

Den sista tiden har jag därför bestämt mig för att vänta lite med svara/kommentara när förslag eller frågor kommer.

Hittills sen i sommar har jag därför bara dessa projekten på gång:

- jobba som frivillig på norges största matmässa
- ta hand om quizen på sommarfesten på jobben
- ta våtkurssertifikat (till kajak)
- kanske bli administrativ koordinator för fotbollsklubben årkull 14

En av sakerna med att tacka ja till lite mindre tänker jag (hoppas iallafall) kommer att leda till att jag fullför mer och gör dem bra (bättre)
Jag vet ju att jag har anmält mig som frivillig förr och kastat meg på kurser - Men egentligen utan hjärta så det rinner bara..

Tex
- jury i ungdomsbedrift
- frivillig oslo maraton
- danskurser
- yoga
- lära mig kinesiska
- Kickboxning
?
Osvsett, igår var det dags för matmässa och jag jobbade frivilligt i informationstältet. Ganska trevligt.
Jag fick faktiskt med mig en kurs i ost och choklad (som en spännande kombination) så det var lite kul. Jag köpte också med lite korv till Frode och fisk till meg!

Mötte också på en kollega som har sitt egna microbryggeri på sidan av jobb (och familj).

Av Johanna Brandt - Måndag 2 sept 19:41

Vi drömmer och planlägger nästan varje dag nuförtiden. Två steg fram, minst ett tillbaka.
Vad vill vi göra? Hur skal vi prioritera? Vad skal ordnas i huset? Vad kan vänta? Vart vill vi resa? Hur vill vi resa? Husbil? Tält? Inget av det? Fram och tillbaka.
Vi drömmer om resa jorden runt och jobba på distans på de olika kontorerna som Innovasjon Norge har. Men hur blir det bra för barnen, och Frode? Hur har vi råd?

Vi testar, räknar och provar igen. Singapore blev första målet. Första tanken 3 veckor. Alltför dyrt. Så nu blir det i samtidigt (efter) vi har firat jul och nyår i thailand hos pappa. Och bara 1 vecka. Men det är alltid nått.

Nästa sommar blir det nog thailand i kombination med Vietnam. Vi har kontor i Hanoi.

Hemma har vi fått ordnat en del, och något inte alls. Tex har vi inte köpt bil än. Klarar inte att bestämma oss för hur mycket vi vill lägga på den, hur stor måste vi ha? Vad klarar vi oss med? Hur mycket skal vi använda den?

Men vi har fått köpt nya sängar till flickorna och Frode har också monterat dem.
Badrummet börjar närma sig och vi kan väl tro och hoppas att det mest är klart till jul.


Har jag sagt att jag blitt blond förresten :)

Ramarna är uppsatta, men jag har inte funnit posters att ha i :)

Det är väl snart dags för en rundtur här hemma också så ni får se hur det ser ut. Det får bli en dag snart :)

Av Johanna Brandt - Måndag 2 sept 19:27

Jag började att skriva på ett inlägg angående ett bröllop som var aningen utanför det vanliga tidigare men fick aldrig publicerat det.
Att bröllopet skilde sig aningen ut var nog både frivilligt och ofrivilligt.
Festen startade redan på fredagen, och Frode som var toastmaster var självklart på plats. Barnen var hos bestemor men själv valde jag faktiskt att bli hemma.

Möjligheten att umgås med mig själv är fortfarande begränsad och jag tar de chanserna jag får. Även fast det innebar att jag var tvungen att stå upp tidigt och ta tåget från station kl 8. Det var värt det.

Jag känner ju inte heller brudparet så det var egentligen inget konstigt att jag inte var med.

Festen startade med en tipspromenad kl 12. Bröllopet var på Hankö, strax utanför Slevik. Och det skal sägas, brudparet var otroligt avslappnat och tog emot folk i flip flops. Det satte en avslappnat standard direkt.
Kl 14 var vigseln, men den startade först 14.15 eftersom dragkedjan hade gått sönder på brudens klänning och de fick ordna det med säkerhetsnålar..

Vigseln var borgerlig, utomhus och både fin och enkel. Med musik och god stämning.

Brudgommen i mitten (från tipspromenaden)

Det var massor av pengar lagt i festen och hela dagen bestod av musik, från anläggningen, trubadur och ett eget band som uppträdde.
Vädret var perfekt, baren var gratis och stämningen enkel. Nästan som festival. Måste säga att det var oerhört lyckat.

Frode gjorde också en superinsats med musiktema under middagen.

Bruden och toastmaster

Bandet (som är ganska stort i Norge) spelade några timmar. Annars var det trubadur, så massor av dans!

Vi alla bodde på hotellet på ön så det blev intimt. Trots att festen staratdeefter vigseln var vi inte säng förräns 02. En bra dag och kväll helt enkelt! Tack för det!

Av Johanna Brandt - Fredag 30 aug 16:27

Det har varit lite utflykter också i augusti. Den ena dagen regnade så mycket att äventyret fick bli sæter. Det har hänt nån gång tidigare, men nytt för denna gången var Espresso house. Just där har vi aldrig fikat tidigare.

Nästa gång var vädret bättre så det fick bli en sväng ned på sörenga, med stopp på ny lekplats. Viktig med variation tycker mor.

Ett miljöprojekt av Oslo kommune

Och glasstopp vid sjöbadet

Alla färgerna mamma!

Denna veckan har jag fått fyllt upp med sociala aktiviteter både onsdag och torsdag. Så just idag fredag vill jag bara vara hemma, se på tv och äta choklad.
Skönt att det äntligen är helg!

Av Johanna Brandt - Lördag 24 aug 09:45

Det har gått några veckor sen olyckan nu, och så många gånger som jag har tänkt att jag skulle ha skrivit. Men har inte fått det till.

Min hjärna har jobbat på högvarv sen dess, och det är mycket jag undrar över. Ni vet det där, livet.
Mer och mer är jag säker på att jag lever efter min uppfattande förvänting från andra. Min egna osäkerhet på vad som är det bästa.

Att finna ut sitt egna är nog svårare än jag hade önskat, men en process som kräver mod och iniativ. Det kräver en insats och vi måste satsa lite för att vinna. Det tror jag iallfall.

Den 3 aug var det dags för oss åka hem. Efter över 5 veckors semester. Vi satt i bilen och sa ?den bästa semestern och sommaren vi haft?. 5 veckor där vi alla fem har omgåtts hela dygnet, där måsten och ?borden? hade blivit ett minimum. Tiden var obegränsad och tempot var lägre. Träning var prioriterat. Livet kändes enkelt.

Vi drömde om husbil och såg framför oss en långtur i europa. Semestern hade gett mersmak på upplevelser och tid tillsammans. Barnen hade precis somnat efter ett stopp i arboga. Fartkontrollen stod på 80 km/h och många timmar låg framför oss när den orealistiska smällen hände. Bilen licksom puttades framåt och slungades mot vägräcket i en 360 grader snurr, samtidigt som vagnen slungades av vagnen ned i diket innan jag kunde stanna i väggrenen.
Bilen som körde in bak i husvagnen fortsatte ned i diket och frontalkrockade med ett staket.

Det gick fort och sakta på samma gång.
Jag försökte att uppsummera det dagen efteråt:

Det gick så oerhört snabbt.
Det var de längsta sekunderna i mitt liv.
Jag hade kontroll.
Jag hade ingen aning.
Marginalens öde.
Livets slump.
Jag är tom.
Jag är full av liv.


Såhär skrev expressen.

När vi fort insåg att vi i vår bil var ok löp vi ned till den röda bilen. Fort insåg jag att mannen i bilen var dålig. Den minnesbilden där han sitter med ansiktet i airbagen, dreglandes och med krossad och intryckt framruta vill inte helt släppa från min näthinna.

Jag sprang tillbaka till bilen, greppade telefonen och ringde 112. Samtidigt som jag vinkade till bilar att stanna. Det kändes som ingen stoppade, men såklart gjorde några det. Efter att de hade svarat och de bad mig förklara var vi var, så blev det svart. Det stod en man brevid mig som försökte googla fram platsen, så jag gav bara han telefonen och sa, prata med dem du.

Sen såg jag att folk började sluta upp. Vid det här laget sa Frode till mig att stanna vid bilen och barnen. Eftersom det var mycket glas och bildelar på marken och inget var avstängt, alltså folk åkte fortfarande i 100km/h precis brevid oss så vågade jag inte ta ut barnen. Men detta gjorde dem nog ganska oroliga. Eller så läste dom i våra ansikten att allt inte var som vanligt. Jag upplevde dem iallafall som oroliga och rädda. Så efter ett tag när det hade kommit mer folk till platsen så bar vi ut dem. Jag ville inte ha dem ?lösa? så frivilliga människor bar dem och underhöll dem för oss. Jag var inte helt närvarande mentalt nu. En oerhört fin familj tog med alla tre till sin bil som stod ett tjugotal meter framför oss, gav dem lite mat och dricka. Tacksam!

Sen gick allt slag i slag. Räddningstjänsten kom, jag ringde Sofia och Ingrid/Pappa och det blev en ganska lång väntan.

Timmarna präglades av en migrän som började smyga sig på, en nacke som värkte lite, stressen som pumpade i blodet och en känsla av overklighet.

Efter en stund kom Sofia och Jojje och en stund senare Pappa och Ingrid. Vi behövde att få skjuts hem.

Kvällen kändes tyst.
Sofia och Carro ställde upp, ordnade sängplatser, kläder och allt det praktiska. När barnen hade somnat tog jag och Frode en promenad. Det var skönt. Att få landa lite.

Hur vi tog oss hem och allt jobb med försäkringen, det tar jag en annan gång.

Ps, berättade jag att vi inte hade tömt latrinen...

Presentation


Jag heter Johanna och jeg bor i Oslo. Jag är egentligen svensk men har bott i Norge i snart 16 år. Jeg skriver numera varken på norska eller svenska och det mesta framstår som kaos. Sidan har länge vart låst och jag har bara använt den som en dagbok och f

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2 3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< December 2019
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Brandt-arnesen med Blogkeen
Följ Brandt-arnesen med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se